Åsiktsvägran
Så länge jag kan minnas, dvs sen 60-talet, har det ansetts fint att ha åsikter om allt och alla. Man tar ställning i tid och otid om även det mest triviala. Och helst ska man också på ett mer eller mindre aggressivt sätt ge dem tilkänna. Allra helst om man saknar bildning, bakgrund och erfarenhet på det område det gäller.
Nu har jag ruttnat på det där, eftersom det har genererat hela bataljoner av självgoda besser-wissrar som bara ägnar sig åt munväder, såväl medialt som lokalt. I min egenskap av gammal totalvägrare vad gäller värnplikten, har jag nu därför kommit att bli åsiktsvägrare.
Om någon frågar hur borgarna kommer att bli som regering, så svarar jag: - Det skiter jag i! Det kommer att visa sig.
Vill någon veta vad jag tycker om dokusåpadeltagare så ser jag bara frågande ut. Jag kan lugnt säga att jag inte förlorar någon sömn över vem som vinner "Idol". Och bonde-söker-fru-möget klarar jag mig utan. Jag har inte sett skiten, vill inte se den och har därför ingen åsikt om den.
Jag ger också fullständigt fan i om olika TV-kanaler är bra eller dåliga, eftersom jag har tillgång till 15 stycken och alltid kan byta. Eller läsa en bok. Eller spela gitarr. Eller skriva en dikt. Eller nåt.
Vad presidenterna Bush och Putin hittar på struntar jag fullständigt i. Jag är ärligen ointresserad av deras småaktiga förehavanden. Och undrar någon vad jag tycker i Palestinafrågan, så är mitt svar: - De där idioterna har slagit ihjäl varann så länge jag kan minnas, så nu bryr jag mig inte längre. "Fredsprocess", my ass!
Jag ger också fan i att profilera mig i globala frågor. Växthuseffekten är mig egal, den kan lika gärna vara en naturlig svängning i klimatet - ungefär som den som dödade alla dinosaurier. Inget finns bevisat, och det som finns bevisat finns också motbevisat.
Inte heller kan jag tänka mig att ta ställning till alkoholskatters höjande eller sänkande - vem bryr sig? Eller om det ska vara lag på att ha cykelhjälm. Eller om det ska vara löneavdrag för rökpauser. Eller om det ska vara fri jakt i norrland på vargar som river renar. Eller om sportprogramledaren NN är en pratkvarn.
Jag skiter fullständigt i sånt där!
Dessutom ger jag sjutton i om Beatles eller Rolling Stones var den bästa 60-talsgruppen. Jag ger också fan i både år och datum när deras skivor först släpptes i Sverige. Det är helt ointressant!
Alla de krystade och tillkämpade ställningstaganden som man tvingas till är triviala. Det enda viktiga är att lära känna sig själv, så att man kan börja lära känna andra. Det är först då som fördomarna försvinner.
Eller som Cicero uttryckte det: - Nosce te ipsum! (Känn dig själv), en devis som lär ha funnits inskriven i Apollotemplet i Delfi.
Nu har jag ruttnat på det där, eftersom det har genererat hela bataljoner av självgoda besser-wissrar som bara ägnar sig åt munväder, såväl medialt som lokalt. I min egenskap av gammal totalvägrare vad gäller värnplikten, har jag nu därför kommit att bli åsiktsvägrare.
Om någon frågar hur borgarna kommer att bli som regering, så svarar jag: - Det skiter jag i! Det kommer att visa sig.
Vill någon veta vad jag tycker om dokusåpadeltagare så ser jag bara frågande ut. Jag kan lugnt säga att jag inte förlorar någon sömn över vem som vinner "Idol". Och bonde-söker-fru-möget klarar jag mig utan. Jag har inte sett skiten, vill inte se den och har därför ingen åsikt om den.
Jag ger också fullständigt fan i om olika TV-kanaler är bra eller dåliga, eftersom jag har tillgång till 15 stycken och alltid kan byta. Eller läsa en bok. Eller spela gitarr. Eller skriva en dikt. Eller nåt.
Vad presidenterna Bush och Putin hittar på struntar jag fullständigt i. Jag är ärligen ointresserad av deras småaktiga förehavanden. Och undrar någon vad jag tycker i Palestinafrågan, så är mitt svar: - De där idioterna har slagit ihjäl varann så länge jag kan minnas, så nu bryr jag mig inte längre. "Fredsprocess", my ass!
Jag ger också fan i att profilera mig i globala frågor. Växthuseffekten är mig egal, den kan lika gärna vara en naturlig svängning i klimatet - ungefär som den som dödade alla dinosaurier. Inget finns bevisat, och det som finns bevisat finns också motbevisat.
Inte heller kan jag tänka mig att ta ställning till alkoholskatters höjande eller sänkande - vem bryr sig? Eller om det ska vara lag på att ha cykelhjälm. Eller om det ska vara löneavdrag för rökpauser. Eller om det ska vara fri jakt i norrland på vargar som river renar. Eller om sportprogramledaren NN är en pratkvarn.
Jag skiter fullständigt i sånt där!
Dessutom ger jag sjutton i om Beatles eller Rolling Stones var den bästa 60-talsgruppen. Jag ger också fan i både år och datum när deras skivor först släpptes i Sverige. Det är helt ointressant!
Alla de krystade och tillkämpade ställningstaganden som man tvingas till är triviala. Det enda viktiga är att lära känna sig själv, så att man kan börja lära känna andra. Det är först då som fördomarna försvinner.
Eller som Cicero uttryckte det: - Nosce te ipsum! (Känn dig själv), en devis som lär ha funnits inskriven i Apollotemplet i Delfi.
Kommentarer
Postat av: janne o.
vad va det uffe lundell sa? att inte ha en åsikt är också en åsikt eller?
Trackback
