Vickys Gosskör

Det finns dom som får Nobelpris. Andra blir valda till president. Några får nöja sig med titeln Premiär-minister eller möjligen Statsminister. Åter andra blir Statschefer. Sen kan man utnämnas till Språkrör, Taltratt och vad det nu kan heta.

Det är blaha-blaha! Jag har nämligen överträffat dem alla genom att nyligen ha blivit invald i den illustra Vickys Gosskör. Det är ett sällskap på c:a 40 gobbar, av vilka kanske tre kan sjunga på riktigt och där de övriga gör det på pin kiv. Kanske i hoppet om att våra röster inte riktigt ska gå att urskilja i det allmänna brölandet. (Fast det lät rätt bra i måndags).

Huru som vilket; jag är mer smickrad över att ha blivit invald i en gosskör (52 bast och med haltande sångröst) än jag hade blivit av ett Nobelpris. Även om det senare ger bättre pröjs.

Kanske är det som med MC-klubbarnas gamla devis: Hellre jag lyss till den kolv som brast, än att aldrig ha startat en båge.

Eller nåt åt det hållet.



En billig typ

Inför årets budget satt jag och bläddrade i de ekonomiska papperen. Allt stämde jättebra per månad och det ser ut som om kronofogden inte heller detta år kommer att sätta klorna i mig.

En förvånande post var den fasta telefonin till hemmet. Senast inbetalade räkning till Telia belöpte sig till 397 kronor för kvartalet, inklusive abonnemangsavgift.

I juni förra året köpte jag en tocken däringa mobiltelefon, så att morsan skulle kunna nå mig överallt efter farsans död. Det var en med kontantkort, till priset av 595 kronor, och i köpet ingick 50 kronor att prata för. Jag har ännu inte gjort slut på de stålarna.

Vore jag poet och hette Lars Bertil Amadeus Atterbom skulle jag alltså akta mig noga för att skriva en diktsamling med rubriken "Snacksalighetens Ö".

Telefonmässigt sett är jag en billig typ.


Pannkaka med glass.

I mataffären runt hörnet från där jag bor stod jag för en stund sedan och tittade på vad de hade för utbud av mikrougnsmat. Jag äter ibland sådant eftersom jag är ensamstående utan barn och därmed tid efter annan inte lagar egen mat.

Till min förvåning såg jag att man kunde köpa "Pannkaka med glass". Hur går det ihop? Pannkakan är nog okej efter 7 minuter i mikrovågsugnen. Men hur står det till med glassen? Det blir ju bara en enda röra av alltihop.

Jag valde istället en fiskgratäng med räksås till extrapriset 19:90. Jag är säker på att jag inte kommer att avlida av den. Och gör jag det, så stämmer jag leverantören.

RSS 2.0