Gräsligheter
Eftersom jag har till yrke att arbeta med nyheter är jag också ibland på fritiden lite intresserad av att ta reda på lite mer om dessa. Bara för att få en helhetsbild, alltså.
Jag är också f.d. forskarstudent på dåvarande Centrum för Masskommunikationsforskning vid Stockholms universitet. Det är dock länge sen, någonstans vid 1983-84 eller så. Numera har det centret säkert uppgått i någon annan institution. Och min kunskap är lika säkert föråldrad.
I takt med att Internet har tillkommit och byggts ut, har jag blivit mer och mer intresserad av skillnaden mellan det som medierna tar upp och det som faktiskt har hänt. Och efter flera besök på olika sajter har jag börjat undra om inte den s.k. pressetiken är rätt förlegad.
Man läser en sak i tidningen, ser en sak på TV och så får man gräsligheterna sig till livs i onaskliga närbilder via nätet. Det som verkligen har hänt visas där i omaskerat originalskick, utan några som helst tolkningar.
Materialet är "otäckt " i båda bemärkelser, vare sig dolt eller trevligt. Men så handlar det också om den verklighet vi faktiskt lever i. Och vad finns det för anledningen att dölja den? Kanske är det så att vi går miste om en del av vår utveckling genom att andra hindrar oss från att se just denna verklighet?
I vilket fall så tror jag inte att vi blir avtrubbade, förråade eller skadligt upphetsade av att se hur det egentligen går till. Jag tror istället att vi blir upprörda och i likhet med Hamlet mer benägna att ta till vapen mot ett hav av kval.
Döm själva efter att ha besökt följande sajter:
De är varken snygga eller smakliga, men man får ett nytt perspektiv på det egna varandet. Man får veta att man lever.
