Abborrar, är det gott om vattendrag som det är ont om i.
Återkommen från skärgården kan jag snopet konstatera att det inte blev några abborrar. Men en härlig hjortstek avåts i gamla goda vänners lag. Och även om det regnade så var stämningen på topp. Mycket mat, mycket vin och många glada skratt åt anekdoter och gemensamma minnen. Sommarens hittills mest lyckade helg.
I morse när jag stod nere vid bryggan och kastade kom det två mystiska fåglar simmande förbi. De var inte större än en normal hamburgare och alldeles roströda. Efter sig hade de tre små ungar, grå med svarta ränder på huvudena. De simmade förbi mig och efter en stund kom de simmande tillbaka. Då utan ungar, trodde jag. Men plötsligt stack det upp två små svartstrimmiga huvuden från under vingarna på den ena fågelns rygg.
En asfaltsråtta har därmed fått se ett naturens under. Eller något åt det hållet.
